Fåren

( Del 1 av Fåren som gick våren 2006 - kan du se här)

* juli - Besök hos fåren

* 18 juni - och fåren är äntligen ute på sommarbete!



Idag fick fåren äntligen komma ut på sitt sommarbete i Nilivaara. (Tack till Lena och Sven för att ni kunde ta emot mina nio får till färdigstängslade beten!)
Eftersom vi hade en ny typ av släp var det inte helt lätt att flytta dom och fårens grundinställning här i livet är: "Är du det minsta osäker - så vägra!"

Jag hade hjälp av Lena B och hade sagt tidigare att det brukar gå så lätt att få dom upp på transporten, men idag var det alltså inte så lätt...

Men vi fick i alla fall upp dom på släpet och kunde släppa ut dom på rika örtesängar - vilket kändes väldigt bra efter att ha tyckt synd om dom när dom gått här i min skogshage.



Innan vi for hem, gick vi förbi för att titta till dom - och Lotta verkar i alla fall ha lite koll på att matte drog iväg...

* 17 juni: Sista dagen hemma. Se här

* 8 juni - och fåren är fortfarande hemma på gården!


Ikväll hade jag tänkt att jag och Lisa skulle ta fåren bakom fårhuset så dom skulle få beta av gräset som växer där.
Dom har aldrig betat där förut och stället ligger helt vid tomtgränsen.
Jag insåg att det inte skulle bli så lätt att flytta dom - men väl värt att pröva för två modiga individer som jag och Lisa!

 
Här är dom fortfarande kvar på gården och betar. Leo blandar sig i det hela och inbjuder bagglammet till lek - något INTE mamman (till vänster) uppskattar!
Inte heller jag uppskattade det, men efter en tillsägelse så var han helt lugn och var inte till något besvär.
Acke fick vänta i bilen; något HAN inte uppskattade...

Men fåren skulle alltså inte beta här ikväll, så nu skulle dom flyttas...

Jag är på väg mot betet och Lisa tar fåren med sig.

Före detta hade Pyret i vanlig ordning tagit med sig sina lamm upp efter infarten som syns till vänster - så redan där fick Lisa jobba för att vända dom bångstyriga individerna i flocken.

Fåren stannar upp för att beta av björkslyet - och Lisa väntar...

 ...på att jag skall mana på henne att ta  med fåren.

Nu har vi kommit till en plätt med grönt gräs och fåren stannar direkt upp för att beta.

Lammen väljer att beta av dom späda björlöven - och Lisa hon vaktar... 

Här funderade jag på att stanna upp, eftersom vi nu var på väg bakom huset till frestande björksly och gräs + grannens tomt och byvägen inte allt för långt borta!

Men; bestämde mig iallafall för att fortsätta...

Och det blev nästan för svårt för mig och Lisa! Fåren blev helt upptagna av det frodiga gräset som uppenbarade sig framför dom - och lammen upptäckte alla härliga björklslyn som fanns i omgivningen! Så man kan lungt påstå att det var aktivitet i flocken, där bakom fårhuset - långt ifrån någon grind att mota in dom genom!

Jag såg framför mig att alla 9 drog ut på byn, in på grannens gård och började äta av deras buskar - så jag bestämde mig snabbt för att avbryta det hela!

Men det var lättare sagt än gjort...
Fåren ville naturligtvis inte lämna detta härliga ställe dom upptäckt, så min duktiga Lisa fick verkligen jobba för att få upp dom!

En tid tänkte jag t.o.m. hämta kraftfoderhinken för att locka upp dom, men för det första hade det kanske inte hjälpt och sedan tänkte jag också att här gäller det att jag stöttar Lisa.

Det är första gången jag sett Lisa bli riktigt arg på fåren och det var när tackorna stångade henne när hon skulle vända dom.

Jag vill inte att hon biter dom och heller inte nafsar efter dom - och det vill hon!



Så lite olika åsikter har vi om hur man bäst flyttar besvärliga får, men hon har aldrig bitit dom så att det synats - så tydligen "nafsar" hon bara.

Här har hon duktigt fått fåren att lämna betet och för att både hon och jag skall få lugna ner oss - har vi stannat upp.
Jag vet ju att hon gör ett jättebra jobb och gör det mycket bättre än mig, så därför är det viktigt att stanna upp innan vi hunnit bli allt för osams :-)

Nu är vi ju vid fårhagen, så det är ingen fara om fåren betar där.
Kolla tackan till höger; vilken självsäker uppsyn hon har! Inte undra på att Lisa blev ARG!

När vi var i fas igen; jag och Lisa, fick hon ta in fåren i hagen - och jag stängde med lättnad grinden!

Nu väntar vi bara på vårt bete... är det ingen som har ett färdigstängslat fårbete för oss?...

* 26 maj

 

Fåren fick komma ut och beta av det lilla som börjar grönska...
och Lisa ligger på vakt...

Så här långt ut brukar inte fåren beta, så lite nervigt var det...
...dessutom är dom ju 9 stycken!

Här har Lisa fortfarande full koll på dom...

...och här har hon lyckats vända dom.

Lille Leo hamnar mitt i fårens riktning och flyr för livet!
Han följer gärna med till fåren, men har inget "tryck" alls - vilket han ju heller inte förväntas ha :-)

(Jag jämför med Acke som jämnårig, som direkt svarade emot fårens hot!)

Idag blev det ett riktigt skarpt läge, då självständiga Pyret fick för sig att dra ut från gården! Naturligtvis fick hon med sig sina två lamm, men dom övriga sex i flocken höll sig snällt kring hagen.
Jag stod vid hagen och manade på Lisa med "Hämta" och vågade inte lämna dom övriga.

Så där jobbade vi på var sitt ställe: jag med dom sex övriga fåren vid hagen och Lisa och Acke borta vid Pyret med sina lamm. Det var nog mest Lisa som jobbade för att försöka vända henne, men Acke gav kanske mod...
Utan att vara vallhund, så tror jag Pyret måste vara ett mycket svårvallat får!

Jag höll på ge upp och var på väg att hämta kraftfoder för att locka in Pyret på gården - då Lisa lyckats vända dom på något sätt och dom kom springande in på gården!

Det var mer lättnad vi stängde grinden...

* 5 maj

Jag håller på lära mig filma och lägga in filmer - och fåren håller på att beta av det lilla gröna som finns...
Tyvärr hade jag min sämre kamera, så bildkvalitén är urdålig och ljudet försvann någonstans - men här får ni iaf se vilken hjälp jag har av främst Lisa!

Här har fåren fått komma ut och hundarna har fått lägga sig. Direkt fåren flyttar sig reser sig Lisa för att ringa in dom - vilket gör att Acke far upp...(han fick sedan vara i bilen)

Här hämtar hon in dom från gården

Här har fåren flyttat sig och Lisa lägger sig ner för att ha koll på dom

Nu är fåren på väg lite väl långt in mot grannens tomt och på "Hämta" far hon direkt ut för att hämta in dom.

Jag tror inte jag skulle våga ha ute fåren om inte Lisa fanns; för hur skulle jag kunna ha koll på 9 yrsliga får?!
Hon är så DUKTIG, min Lisa!

* 28 april 

Så fort snön försvinner, börjar fåren söka efter något att beta och här har dom funnit lingonris vid eldstaden.
Lammen vet ännu inte att det kan man äta, men med modellinlärningen kommer dom snart att direkt börja söka riset när grinden till hagen är öppen.

Deras egen hage är ganska sörjig just nu...så det gäller att skrapa och skyffla - allt eftersom snön försvinner; ett ganska tungt jobb! 

Jag har ju aldrig haft så här många får: totalt 9 stycken och jag inser nu att där går smärtgränsen för vad vårt lilla "lantbruk" klarar av.
Men samtidigt är det förstås roligt att alla tre tackor fött fram friska, starka lamm.

* 19 april



Klipparen Kurt var här idag och klippte tackorna; skönt för dom men oroligt för lammen!
Dom känner inte alls igen mammorna som nyklippta + att mammorna kanske luktar läskigt av klippmaskinens olja!

Här bräker ett av lammen oroligt för den kan inte hitta sin egen mamma bland alla "främmande tackor"...
...en av dom tittar in i fårhuset, men ser ingen egen mamma...
...och en luktar på den klippta ullen som nu ligger på marken: "märkligt bekant doft!"

Dom erfarna tackorna tar det bara med ro och vet att efter en timme så är allt som vanligt igen, men Aina stackarn som inte varit med om dess like - bräker lika oroligt som lammen: antagligen för att svara sina lamm!

Nu; några timmar senare har alla lamm hittat sina mammor - och allt är lugn och ro!

* 12 april - senare på kvällen


Kvällen är lammens tid!
Vid kvällsmatningen är dom full av energi (som unghundar!) och favoritleken är att i världens fart springa upp på gården - för att sedan vända och sladda in i fårhuset!

Men; man måste få med sig alla - annars är det inge´ kul.

Ibland är jag lite orolig att någon av dom skall bryta benen, när dom springer så fort - men dom är väldigt smidiga...

Vid ett tillfälle sladdade ett lamm rakt på Lisa och Acke; som såg lite irriterade ut - men rörde inte lammet...

...överseende med ungdomlig energi, kanske?

Lammens springande sätter hundarna på prov: man får naturligtvis inte jaga dom eller springa med dom!

Vad som är roligt att se, är att om någon av hundarna står i vägen - så stannar hela gänget upp...

...som här med Acke när han som vanligt står med ett ben i munnen!

Men kvällens höjdpunkt var detta!

Lisa har för första gången eyet: alltså genom blick fått ett får att stanna upp!

Lammen var som vanligt på väg upp.  Lisa stod i grindöppningen och intog typisk eyeposition - som inte syns helt bra här;  lammet förstod direkt - och vände tillbaka!

Jätteroligt att se och jag berömde henne förstås enormt mycket för ett sådant genombrott i VALLNINGEN!

* 12 april



Lammen växer och är väldigt företagsamma: Jag har haft en korg med hö för speciellt lammen - och tidigare har dom snällt stått på golvet och ätit av höet...

...men nu använder dom den som redskap för att kunna äta av höet som finns i höladan!
Så det höet som ligger i korgen duger nu endast till att strö med!

Förhållandet mellan hundarna och fåren/lammen är nu mycket mer avslappnad: tackorna behöver inte vakta lammen och lammen är inte så spännande nå´ mer för hundarna...

Här har Acke satt sig för att vänta tills jag blir klar med morgonjobbet hos fåren - och då kommer ett av lammen fram för att hälsa på honom, utan att han alls bryr sig särskilt mycket.

Här har hela gänget samlats för att äta...



...och eftersom lammen nyss börjat äta kraftfoden (alltså Ainas och Pyrets) - och det inte är så lätt att tugga; så hamnar det mesta på marken!

Men det är inget slöseri med det, för hundarna finns hela tiden kring mattråget för att äta av det som hamnat utanför.

Så här skall lockarna se ut hos ett fint ryalamm.

Lottas lamm är en månad gamla och dricker vatten som dom äldre.

 "Ja! Då drar vi"!

* 31 mars

Även om inte Pyret har så hög status nere i fårhuset - så har hon det då gäller att leda flocken på utflykter!
Här har hon följt med mig när jag skall hämta vatten och eftersom hon får med sig både egna och andras lamm - måste dom två andra mammorna följa med för att se vart deras lamm tar vägen!

Vore ytterdörren öppen skulle hon säkert få med sig hela gänget in i köket!
Hundarna blir en aning uppvarvade av deras rörelse, men får absolut inte "hämta" hem dom eftersom det är så halt på gården och jag är rädd för att något av fåren skall halka.

* 30 mars

...undrar vad Lisa tänker på?

(detta hade hänt: hon hade just ertappats med att äta av fårens kraftfoder - och jag hade sagt åt henne. Tyvärr blir hon "mindre lydig" med åren, så nu krävs det åtminstone två "Lisa!" för att hon skall lämna tråget med det mumsiga innehållet!)

* 28 mars

Pyret är lite av fritidsledare för lammen och tillåter att andra lamm än hennes egna, följer med på små äventyr.
Här är hon igen på väg ut ur hagen och har med sig Lottas lamm som syns längst fram.

Vad som var positivt att se, var att Acke direkt uppmärksammade detta och följde med för att ha koll på vart dom var på väg!
Ett av Pyrets lamm lämnar flocken - och det uppmärksammar Acke direkt...

Så skall en ursprungschäfer bete sig!

* 27 mars

Nu är det fullt nere hos fåren! Sex lamm och tre tackor...
Pyret som lammat senast får nu vara i höladan med sina lamm, tills dom vuxit till sig så mycket så dom kan hävda sig i dom äldre lammens vilda lekar.
Men vid morgonskötningen får alla gå ihop och det är för väl att mammorna känner igen sina lamm...

Hundarna har ett väldigt intresse för nyfödda lamm och har också full koll på vilka dom inte hälsat på, så här träffar dom Pyrets lamm för första gången utomhus - och då måste man naturligtvis få lukta av dom.

Pyret själv bryr sig inte alls om hundarna, utan står helt stilla även om hundarna är så nära hennes lamm.

 

Är man lamm till Pyret får man direkt följa med på gården - även om bara är tre dagar gammal.
Här var hon på väg ut, men ångrade sig tydligen...

Hon var ju flasklammet som figurerade i tidningarna med Lisa och är faktiskt fortfarande lite "udda": hon protesterar inte alls när hon skiljs från övriga flocken och får vara i höladan, bara hon har med sina lamm - och varnar aldrig om hundarna kommer nära hennes lamm, så där får jag passa dom om hundarnas intresse blir allt för intensivt. 

* 24 mars

 

Nu har Pyret lammat, så då är den här lamningssäsongen över. 6 lamm - så många lamm har vi aldrig haft och nu får vi hoppas dom växer och utvecklas...
Känns jätteskönt att det är över för den här gången, inte minst för att man nu kan få sova en hel natt!



Nu lämnar vi den här dagboken och övergår till att skriva flitigare i Träningsdagboken - men fåren kommer garanterat att finnas med även där...

Acke och jag åkte skidor en kort sväng på älven i världens blåst och sedan följde han mig ner till fåren.
Idag var han ovanligt lugn och lade sig ner helt själv - så två veckors lammen kom fram för att hälsa på honom; utan att mamma Lotta hade synpunkter...

Senare på dagen kom schäferhannen Scott och hälsade på oss - och då gick Lisa ner till fårhagen och satt framför Pyret med sina nyfödda lamm!

Jag är helt övertygad om att det var pga av honom hon gjorde det, för direkt han närmade sig hagen visade hon tänderna åt honom - och han förstod den signalen direkt...

Nyfödda lamm måste ha en speciell doft, för hundarna har full koll på vilka som är nya i flocken - och vilka dom alltså inte har hälsat på!

* 23 mars

I morse (vid sex = tidiga mornar som fårbonde!) när Ainas lamm är två dygn, fick dom komma ut tillsammans med dom övriga fåren - men Lottas lamm som nu är drygt två veckor, var så enormt vilda och sprang omkring och knuffades - så jag tror dom här lammen blev rädda!

Så in igen och där fick dom vara tills jag kom hem från jobbet...
På eftermiddagen fick dom komma ut igen och då var det lugnare. Ainas lamm är så väldigt pigga och eftersom inte hon själv är så "på hugget" som Lotta - så blir lammens kontakt med hundarna mer avspänd. Här hälsar ett av hennes lamm på Lisa, utan att hon själv hetsar upp sig allt för mycket. Hon bräker förstås varnande, men går inte till attack direkt!
(Lisa försöker verkligen anta den mest neutrala min hon kan...)

Jag tror det kan bero på att Lotta är äldst och vågar gå på hundarna mer; Aina är nog lite osäker och hoppas väl att det går bra iallafall!

* 22 mars
 

Lotta har fått flytta ut i höladan, nu när vi väntar på att Pyret skall lamma.

Hon gillade inte riktigt det, men fann sig till slut och tog in sina lamm.

Ainas lamm är väldigt pigga; vilket kanske inte framgår så tydligt här...

Aina själv ser en aning trött ut, men klarar av modersuppgifterna helt perfekt - trots att hon bara är drygt ett år och förstagångs lammare.

Även Lisa påverkas av den lite sega stämningen som varit idag: väntan....

Men; Hon har enorm pondus bland fåren!
Ett exempel från idag:
Hon stod och åt vid fårens tråg, när Lotta kom dit för att äta från tråget.
Lotta har nog ganska hög tanke om sig själv, så hon skulle stånga iväg Lisa.
Och det jag såg var bara att Lisa högg i luften mot Lotta, vilket gjorde att hon snällt gick in i höladan med lammen!

Vilken respekt!
Inte förrän hon såg att jag och hundarna var på väg ut, kom hon fram för att äta...

 

Och att Acke själv lägger sig ner i fårhagen - är ett tecken på att det är inte mycket aktivitet!

Hans relation till främst Lotta (som antagligen är lätt att få igång?) är en aning konfliktfylld...

Han gör gärna lekinviter mot Lotta och om hon svarar med att hota honom - så svarar han med att skälla ut henne!

Lammen är inte ett dugg rädda för hans något vilda framfart, men eftersom Lotta direkt bräker varnande då dom är med honom - så springer dom naturligtvis iväg!




Han skulle nog gärna leka med lammen, men har lärt sig att direkt kolla var Lotta befinner sig  om lammen är nära honom - för hon kan stångas!

* 21 mars
 

Idag har Aina lammat. Hon fick två lamm och visst ser hon lite stolt ut där hon står och visar upp sina lamm!

Nu väntar på vi på Pyret - och sedan kan livet återgå till det gamla vanliga här hos oss...

Pratade med Kurt L som har så lång erfarenhet av får och lamning - och han berättade att fortfarande efter alla dessa år som fårbonde, är lamningen lika spännande!

Kurt är för övrigt "räddaren i nöden" då det gäller mina fårfrågor!

* 20 mars

 

Lottas lamm är idag två veckor och nu kan hon helt slappna av även om hon har hundarna så nära sina lamm - om hon ser att hundarna enbart är ute efter att äta kraftfoder och fårskit som ligger på marken!

Märker hon däremot att hundarna är mer intresserade av lammen, går hon direkt i försvars ställning.

Lisa äter vidare - och lammen rör sig fritt kring henne.

För mig som vill ha djuren kring mig, är det viktigt att hundarna kan följa med ner till fåren - utan att behöva passa dom hela tiden.

 "Hur luktar en hundsvans?"

"Inge´ speciellt..."

 "Mumsigt, det här..."

Lammen är väldigt lekfulla och hoppar gärna upp på stubben.

Bagglammet som står på marken, är nu mycket bättre i sina ben...

 ...vilket man ser här på bilden. Det är alltså han till höger och benen är nu så gott som rakställda.

Han har behandlats bl.a med alternativ medicin - som jag tror mycket på.

 När jag och hundarna går upp från hagen, står fåren ofta och tittar efter oss.
Undrar vad dom tänker på?

"Varför hänger det badlakan där ute?!"

Jo, dom används som skynken dom nätter det är väldigt kallt!

* 17 mars

Vi väntar på att Pyret och Aina skall lamma och det borde inte vara allt för länge kvar...

Under tiden äter dom kraftfoder och Lisa äter av det som faller ner på marken: säkert gott, men inte särskilt nyttigt för henne som redan är en aning rund.

Lammet verkar fundera på vad hon skall göra...

Lammen går nu ute lika mycket som tackorna, men ikväll snöade det så mycket så hela flocken stängdes inne.
Hö smakar alltid lika gott om man är ett får och är man ett får på 10 dagar så har man just upptäckt hur gott det är!

* 15 mars

Kolla vilken enormt vänlig blick Acke har när han hälsar på tacklammet! Men Lotta vill fortfarande övervaka det hela...



Bagglammet är inte riktigt bra i sina framben, men efter konsultationer så får han vara kvar. Han verkar inte alls själv lida av att benen är en aning felställda, utan hoppar lika glatt omkring som systern.

Här har han lagt sig ner och eftersom Lisa är alldeles i närheten, så vill mamman hålla extra koll...

Lisa åt av det kraftfoder som fallit ner i ströbädden och här har hon antagligen fått i sig hö, som hon försöker hosta upp.

Systern är en försigkommen typ som här smakar på inredningen.



 

Lamm som är drygt en vecka gamla blir lätt trötta...och det känns tryggt att vila tillsammans.

Mamma och halvsyskon mumsar i sig av höet - och vi väntar på att "halvsyskonen" skall lamma! 

* 13 mars

Och här har alla tre funnit sig till rätta

Här är hon tillbaka och stirrar ut Lisa!
Lisa registrerar hotet och svarar en aning: kolla svansen - men väljer att titta på lammen på lite avstånd...